Sommardag i Skärgården

I Stockholms Skärgård med Izze och familia.
I onsdags åkte jag ut på en tur till Stockholm med SJ, som då ledde till Beatellundsvägen där såsom Björn Borg, Markoolio och vår eviga vän Lasse har sommarstuga.

I hopp och tro om bra väder så ju längre jag åkte ifrån Eskilstuna ju molningare blev det, suck. Systembolaget avklarat med Micke, izzes far och izze hon själv så visste jag att kvällen var räddad.

Vi ankom till stugan vid klockan 12 på dagen, en stuga med 8 sängar delad i två, riktigt mysigt läge och bergshällar utanför med en liten vik. Uffes båt låg och gungade utanför bryggan, vilken vi skulle ta en åktur med dagen efter in till stockholm. Izzes kusiner, syster, morbröder samt respektive till några av dem var även dem där för att leka i skärgården. Crille, Izzes kusin bjöd på en sjutusan till middag, en chilimiddag med tequila shots inkluderade, en riktigt höjdare. Öl pimplades och bastu var ett faktum, Micke höll på slå ihjäl sig i trappan men överlevde med nöd och näppe, vi får även inte glömma vår enorma insats på grundet när Strömmarn åkte förbi. Turisterna får dock ett minus då dem inte alls var med på våra extremt roliga beteende och ordvitsar.

Kvällen blev en succé, dans, skratt och sång bjöds på i en stor mängd. Mickes snarkningar, jag citerar, ”Frallan, låter det inte som om jag sover skönt?”, Helena var inte i sin gladaste dager när de försökte vända Micke till en mer fördelaktig sovställning. När alla var i sängs så var jag och Jossan som mest i gång, vi bestämde oss för att ta ekan ut på sjön! Lånade en lampa som inte alls fungerade av Crille och pågång vi var. I början av vår resa så skrattade vi högre än alla andra och höjde våra glas, mintuu flaskan med vin i, och överröstade de som fortfarande var vakna. I de mörka vattena så blev det roliga samtal i telefonen och vi rodde upp på Markoolios gård, det var kul. Kustbevakningen såg finurligt på oss också, men vi överlevde vår ficklampslösa äventyr. Får inte förglömma att vi vår resa tog längre tid än vanliga äventyr för vi rodde ett antal gånger bara runt runt, två viljor i en kaotisk situation.

På väg hem från Björn och Markoolio så träffade vi den härligaste av de härligaste, Lasse, som även blev kallad av Jossan, ”Lasse Brasse”. En överklassare för sig, ingenting jag någonsin har träffat förut, det var en helt ny upplevelse. Han bjöd oss på en rödvin bag-in-box och många skratt men även obehagliga situationer. Jossan var måttligt nöjd över hans frustande och onödiga överklass kommentarer. ”När jag säger någonting då håller du käften”, ”Ja, du har ju dina föräldrar kvar!”, ”Vad har du för, pust, ambitioner då?”, ”När jag var 17 så hade jag redan flertalet värdefulla företag”, ”ska jag ringa någon som kommer hit, ni är på min ö”, ”det här är svårt” med många flera.

Samtalet avslutades med hur vi ser på lycka och att det inte kan mätas i pengar eller material utan i familj, vänner och upplevelser samt hur jag tyckte han var en rolig figur och Jossan avskydde honom och tyckte han var en av de otrevligaste människor hon mött, samt att han inte kunde ha några vänner. Bra avslut för en underbar kväll, samt så får man inte förglömma att vi rodde 5-10 minuter åt fel håll när vi skulle åka hem, men det var ju bara ett plus.